Om Insamlingsstiftelsen SELMA

IMG_1978

Bilden: Ingvar och Tyyne Hermansson tillsammans med nuvarande ordföranden, svärsonen Bengt Ådahl, vid Insamlingsstiftelsens bildande i Horred 15 februari 1993.

Insamlingsstiftelsen SELMA 

Stiftelsen SELMA bildades 1993 med syfte att enligt stadgarna ”på Bibelns och Den Evangelisk Lutherska bekännelsens grund understödja och främja evangelisk-lutherskt missionsarbete i Afrika och andra delar av världen ”.”Härvid skall stiftelsen i första hand stödja det arbete som bedrivs i och genom den evangelisk-lutherska kyrkan i Botswana, ELCB, med särskild hänsyn till dess missionsarbete. ”Missionsarbete skall i detta sammanhang förstås i ljuset av missionsbefallningen i Matt 28: 18-20, som en bekännelsetrogen förkunnelse av evangeliet och därmed sammanhängande verksam.”(Stiftelsens stadgar, § 2).

SELMA har inga egna missionärer och kan därför självfallet inte tala om någon egen verksamhet i egentlig mening i Botswana. Vårt arbete sker genom att stödja olika delar av kyrkans arbete. Vi ger i första hand öronmärkta anslag till kyrkans arbete.

Stödet till ELCB sker i nära samarbete med andra missionsorganisationer, som samarbetar med kyrkan i Botswana genom att skicka missionärer och ge ekonomiskt stöd. Hermannsburgmissionen(ELM) i Tyskland, Finska Missionssällskapet(FELM) och Danska Etiopienmissionen (DEM) hör till dem som SELMA i detta sammanhang samarbetar med. Det sker genom årliga samråd mellan missionerna och kyrkan när man beslutar om kyrkans budget och missionernas anslag.

På många platser i landet finns det små grupper av lutherska kristna som så långt möjligt försöker fira regelbundna gudstjänster, trots att det kan dröja veckor eller månader innan någon präst kan besöka platsen/församlingen. Botswana täcks till stor del av Kalahari öken (80%) och det är på grund av de stora avstånden i landet omöjligt att hålla alla dessa små församlingar med präst, som kan svara för den söndagliga gudstjänsten. Istället leds många av de små församlingarna av äldste, lekmän som har ansvar för att man kan samlas till gudstjänst, även när ingen präst finns till hands. I några fall är det en evangelist som leder arbetet. I andra fall har andra lekmän anställts efter viss utbildning och getts förtroendet att leda arbetet.

I de större församlingarna har man ett omfattande och imponerande kristet barnarbete, även daghems-verksamhet, där många barn får de första ogrumlade kontakterna med kristen tro och undervisning. Många barn också från icke-kristna hem kommer till den verksamhet som kyrkan bedriver och som har samhällets uppskattning och indirekta stöd.

Ute i församlingarna finns det grupper av ”Bomme ba thapelo,” Bönekvinnor, ett slags kyrkans frivilligkår, som på många sätt bär upp arbetet i de ofta små församlingarna. Bönekvinnornas motsvarighet finns i flesta kyrkor i Afrika, både lutherska och andra, fastän med olika namn. Ibland kallas de för Bibelkvinnor(Sydafrika), ibland  Vashandiri, ”de som tjänar,” (Zimbabwe).

Det är ju väl känt att situationen när det gäller HIV/Aids är svår i stora delar av Afrika. Botswana hör till de länder som är allra värst drabbade med mer än 20% av befolkningen smittade. Sjukdomen har i verklig mening blivit ett gissel som slår hårt mot hela landet, vilket också gäller kyrkorna. Dels måste man satsa en stor del av sina resurser på att bekämpa sjukdomen både genom undervisning och genom att ta hand om aidssjuka föräldrar och deras barn. Ofta gäller det barn som förlorat sina föräldrar. Dels tas krafter som skulle behövas för annan verksamhet i anspråk för t ex. de många begravningarna, vilka sätter sin prägel på samhället. HIV/Aids-epidemin skapar också en förlamande stämning i landet i stort. Därför blir inte heller kyrkan oberörd av den situation som HIV/Aids skapat.

Den teologiska utbildningen sker dels vid LutherskaTeologiska Seminariet (L TS) Woodpecker, som är kyrkans egen institution för utbildning av anställda och frivlliga lekmannamedhjälpare. Präster utbildas numera vid Seminariet Paulinum i Namibia eller någon annan teologisk institution i Södra  Afrika. SELMA har ofta gett anslag till sådan teoligisk utbildning.

Sedan några år tillbaka prästviger kyrkan också kvinnor, vilket SELMA beklagar, eftersom vi menar att detta står i strid med bibelns och apostlarnas lära och undervisning. Vi har emellertid inte ansett att vi av det skälet skulle upphöra att stödja kyrkans verksamhet. Kyrkan har å sin sida förklarat att man respekterar dem som har en annan övertygelse och inte kommer att kräva av dem att de skall kompromissa med sitt samvete. Därför fortsätter vi att stödja ELCB i dess arbete, trots att vi har olika syn i ämbetsfråga.

Sedan flera år tillbaka pågår ett projekt (KBTP) för att ge kalangastammen i nordöstra delen av Botswana tillgång till Bibeln på deras eget språk, kalangaspråket. Detta är ett projekt som SELMA ger ett årligt anslag till. Det har hittills skett i samarbete med Evangelisk Litteraturmission ­SCRIPTURA, som genom SELMA bidrar med ett belopp till detta projekt.

SELMA har tidigare även  i mån av resurser gett stöd till den lilla lutherska kyrkan i Sudan, ELCS, där situationen för de kristna på många håll är oändligt svår, och där det också råder svår svält på grund av  krig och förföljelse.

IMG_1832 (2)

Plusgiro: 512874-9. Bankgiro 666-9667.

Uppdaterad 20170527.

Tillbaka till startsidan

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.